Esping
Äsping (båt) Esping är en ålderdomlig båttyp, i bruk i Östersjön från tidig järnålder till talet. Som namnet antyder gjordes båten ursprungligen av en urholkad aspstock. (Aspen är något lättare att bearbeta än stock av ek). Efter att stocken gröpts ur har man på nyare typer lagt till några plankor som bordläggning för. Kryssa - Att segla mot vinden genom att följa en sicksakkurs, med regelbundna ändringar av riktning. När Vasa bärgades öppnades en marinarkeologisk skattkista från tidigt tal med tusentals fynd som berättade om skeppet och människorna som var ombord. Även fartygens besättningar måste kunna förflyttas till och från land eller till andra skepp. Esping huggorm
Stockbåt är en liten båt avsedd att användas på sjöar och hav. Stockbåtar är skapade genom att en trädstam (stock) urholkats och gröpts ut med hjälp av stenverktyg och eld. Senare användes metallyxor. Stockbåt betecknar alla båtar som byggts av urholkade trädstammar. [ 1]. Distansminut - En enhet för mätning av geografiska avstånd. Dyvika - Bottenplugg, eller dyvika, är en propp eller en plugg som används för att tillsluta ett avtappningshål i botten på en båt. Huggormsunge
Äsping kan avse: Huggormshona. Äsping – en rödbrun huggorm med rödbrun grundfärg, klassificerades felaktigt som en egen art av Linné eller en ung huggorm, se huggorm. Äsping (båt) – en typ av stockbåt. Äspinge – ort i Äspinge socken i Hörby kommun. Espingen – historisk krog i Göteborg. Akterhack - En konstruktion eller plattform på båtens bakre del akter , oftast använd för olika arbetsuppgifter eller förvaring. Sjötermer på H Hala - Att dra in eller strama upp en lina eller ett rep, ofta i samband med att hissa ett segel eller justera dess position. Äsping synonym
benämning på en förr (från slutet av talet till midten av talet) brukad, kort, slätborrad, grovkalibrig skeppskanon, vanl. placerad på övre däck (i regel på backen l. på skansen) o. huvudsakligen avsedd för strid på nära håll. Engelska caronader. VetAH , s. Fregatten förer.. (bl. a.) 4 st. karronader. Kick - En anordning som används för att kontrollera bommens vinkel i förhållande till masten, förhindrar att den lyfter för mycket vid vindbyar. Sjötermer på O Ostlig - En vind som blåser från ost, eller en kurs som är riktad mot ost. Esping orm giftig
Esping är en ålderdomlig båttyp, i bruk i Östersjön från tidig järnålder till talet. Som namnet antyder gjordes båten ursprungligen av en urholkad aspstock. (Aspen är något lättare att bearbeta än stock av ek). Efter att stocken gröpts ur har man på nyare typer lagt till några plankor som bordläggning för att få mer. Two heavy beams rest on a light clamp and are reinforced by standing knees. It was also a complicated process to get them on board or over the side, especially with the typically large boats of the period. Och nu är den här, avslutar Fred Hocker.
Kalesch
II. [användningen har föranledts därav att karavellen var byggd på ifrågavarande sätt] skeppsb.sådant läge av ett fartygs l. en båts bordläggningsgångar att borden stöta stumt mot varandra, kant i kant (varigm fartyget resp. båten erhåller släta sidor); motsatt: klink; nästan bl. i uttr. Det blir dessutom mycket trångt att ha espingen ombord. På sidorna hänger svärden som fungerar som centerbord. Kedging was used in shallow water, when the wind failed or to navigate narrow passages, and was exhausting for the crew. Huggormshona
äsping. unge till huggorm Varianter: esping; hona av huggorm (historia, sjöfart, militärt) mindre segelfartyg vid sjöslag inomskärs Etymologi: Som fartyg, från fornsvenska æspinger, belagt från år Källor. Dirk - En lina som används för att stödja en bom eller mast. Används för att fästa fartyg eller för att markera en specifik punkt i vattnet. 
Äsping orm
Ax 23 (2 svar) Kategori: Allers Namn: CE12 Datum: Sid Fartyg förr? ÄS-A- - Namn: irwh45 Datum: ÄSPING? Namn: CE12 Datum: In battle, small craft in the fleet had specific tasks. A pelican on a button.